Vaknade 6 imorse, gjorde mig i ordning och började sedan med utsläppet, hästarna såg allmänt förvånade ut när jag kom 10 minuter tidigare. Utsläppet gick bra idag, inga vattenläckor eller strömavbrott idag inte!
Sara kom vid 10 idag och vi jobbade tillsammans, vi var klara med allt strax innan lunchfodringen vilket är rekord för oss! Nu har jag precis ätit lunch och sitter nu med tradera och packar paket!
See ya soon!
onsdag 6 mars 2013
tisdag 5 mars 2013
Dagarna går i ett!
Vilken dag! Började med utsläppt i morse, såg fram emot en lugn morgon med hästarna, istället blev det tvärt om! Började med att strömmen hade gått i gamla stallet, försök sätta på täcken i mörker, det går inte så bra kan jag ju meddela er om. När jag hade ringt till ägaren av gården så han kunde fixa det så kommer nästa problem, vattenberedaren läcker.. Vad är detta!? Ska precis ALLT gå snett denna morgonen?
Resten av dagen flöt som tur var på som den skulle! Sara och jag jobbade på i stallet så det stod härliga till. På eftermiddagen så löshoppades Connie, riktigt kul att se henne hoppas "live", en sån fin häst det är! Hon har redan lyckats charma hela huset :)
Resten av dagen flöt som tur var på som den skulle! Sara och jag jobbade på i stallet så det stod härliga till. På eftermiddagen så löshoppades Connie, riktigt kul att se henne hoppas "live", en sån fin häst det är! Hon har redan lyckats charma hela huset :)
måndag 4 mars 2013
Skönt att få prata av sig!
Det var väldigt skönt att få komma ut till gården idag. Nu kunde jag prata med folk som förstod min situation, som faktiskt hade varit där innan! Tyra berättade hur hon hade haft sina upp och ner gångar och att man ibland gör rätt i att släppa taget. Ligger mycket i det, men ska testa att ha en liten längre "paus" och finns det något bättre ställe att ha det än här?
Dagen har annars varit riktigt bra! Den har gått väldigt fort och det känns som att jag vaknade för 2 minuter sedan :) Connie tömkördes idag och hon är så duktig så! Dussig unghäst :)
Dagen har annars varit riktigt bra! Den har gått väldigt fort och det känns som att jag vaknade för 2 minuter sedan :) Connie tömkördes idag och hon är så duktig så! Dussig unghäst :)
söndag 3 mars 2013
Växa ifrån sin själsfrände?
Denna dagen har varit som en berg och dalbana. Imorse när jag vaknade så var jag riktigt lycklig, skulle ju äntligen få komma ut till min fina Leja igen! Ju fler timmar som gick destå mer otaggad blev jag, tillslut var det bara "måsten" kvar med att åka ut till stallet.
Kom i alla fall ut och var verkligen glad över att få se min prinsessa igen, ridsugen däremot, den var som bortblåst.. Pysslade en massa med henne för att dra ut på tiden, pratade med folk i stallet och försökte intala mig att det skulle bli kul, hon kanske är helt fantastiskt fin att rida idag?
Gick in till ridhuset och satt upp, fick ett lyckorus i 1 minut, satt ju äntligen på min älskade häst igen. När det sedan kom till att trimma henne blev allt bara jobbigt. Önskade att jag kunde hoppa av och bara gå ut ur ridhuset, men hur skulle det se ut? Komma in, skritta 5 minuter och sedan gå ut igen? Kände på henne i skritt och trav men hoppade sedan av, det är ju inte roligt längre, vad är det som händer egentligen?
Gick tillbaka till stallet med en klump i magen, tänk om jag är klar med Leja? Vi kanske inte har mer att lära av varandra? Kanske är det dags att ta avsked snart? Massa tankar snurrade runt i huvudet. Jag älskar ju henne, men jag har inte kännt något sug efter att få rida henne på några månader.
Ridsugen i sig är det ju inget fel på, har ridit ut på Dario två gånger och har tyckt att det varit riktigt roligt, red även Mackenzeie för någon vecka sedan och det var nog en av de roligaste sakerna jag gjort i år, varför kan jag inte känna så med Leja längre? Jag vill inte vara klar med henne, men jag vill heller inte känna att jag inte kommer framåt, kanske ska jag sätta upp något mål som vi kan jobba mot. Kanske är det faktiskt dags att leta efter en ny häst. Vem vet, tiden får utvisa hur det blir. Men kan man verkligen växa ifrån sin själsfrände?
Kom i alla fall ut och var verkligen glad över att få se min prinsessa igen, ridsugen däremot, den var som bortblåst.. Pysslade en massa med henne för att dra ut på tiden, pratade med folk i stallet och försökte intala mig att det skulle bli kul, hon kanske är helt fantastiskt fin att rida idag?
Gick in till ridhuset och satt upp, fick ett lyckorus i 1 minut, satt ju äntligen på min älskade häst igen. När det sedan kom till att trimma henne blev allt bara jobbigt. Önskade att jag kunde hoppa av och bara gå ut ur ridhuset, men hur skulle det se ut? Komma in, skritta 5 minuter och sedan gå ut igen? Kände på henne i skritt och trav men hoppade sedan av, det är ju inte roligt längre, vad är det som händer egentligen?
Gick tillbaka till stallet med en klump i magen, tänk om jag är klar med Leja? Vi kanske inte har mer att lära av varandra? Kanske är det dags att ta avsked snart? Massa tankar snurrade runt i huvudet. Jag älskar ju henne, men jag har inte kännt något sug efter att få rida henne på några månader.
Ridsugen i sig är det ju inget fel på, har ridit ut på Dario två gånger och har tyckt att det varit riktigt roligt, red även Mackenzeie för någon vecka sedan och det var nog en av de roligaste sakerna jag gjort i år, varför kan jag inte känna så med Leja längre? Jag vill inte vara klar med henne, men jag vill heller inte känna att jag inte kommer framåt, kanske ska jag sätta upp något mål som vi kan jobba mot. Kanske är det faktiskt dags att leta efter en ny häst. Vem vet, tiden får utvisa hur det blir. Men kan man verkligen växa ifrån sin själsfrände?
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)