Leja 13/5

Red ut med min uterittsgrupp som vanligt idag, men denna dagen hade jag gett mig tusan på att Leja också skulle vara ledarhästen! I vanliga fall vill hon ha någon framför mig hela tiden, men idag tyckte att det fick vara nog, en häst på 800 kg borde kunna gå före och leda en liten ponny på 400 kg utan att få panik medans den lille ponnyn bara står och kollar på..

Började inte så bra då alla tre hästar som vi hade med oss vägrade gå över bron till skogen, slutade med att Alex och Phantom fick ta täten över bron då både Paris och Leja frös fast. Efter bron gick det rätt bra! Leja gick först och hon fjantade sig bara lite, sa till henne ganska tufft från början att hon inte skulle larva sig och tillslut gav hon med sig och kollade inte på något alls! Framsteg! Travade till och med i täten med henne vilket aldrig skulle gått för 2 månader sedan! Inga problem alls! Hela uteritten gick felfritt tills vi kom till ängen. Lät henne beta medan Åsa och Alex red på ängen under min uppsikt, när bi sedan skulle där ifrån tjurade Leja ihop och ville inte alls! Nåde mig som drog bort henne från gräset! Hon hoppade åt sidan, upp i luften och alla olika trick i boken! Jag fick nog när hon hoppade rakt på en cyklist som skulle förbi, sådant beteende är farligt för både mig, hästen och förbi passerande! Röt till ordentligt och hon skötte sig ett tag.

Sista grusvägen hem så travade jag medan Alex och Åsa galopperade bakom (Leja tar för stora steg i galoppen så Paris och Phantom hinner inte med om jag också skulle galopperat). Helt plötsligt känner jag att hon tagit tag i bettet, sekunden sedan rundas ryggen. Ryter till igen och tillrättavisar att det inte var ett önskat beteende och hon rättade sig efter det. Kommer fram i trav och hon börjar igen, säger nu till lite skarpare och hon reser sig på bakbenen, ryter till och hon står stilla, skrittar fram och berömmer MASSA för att hon går utan att dumma sig! Redan nu hade jag gett mig tusan på att dumheterna skulle sluta och de gjorde de också! Satte då ett nytt mål;
Hon ska få över bron, först!

Kommer tillslut till bron och hon sätter hovarna i marken och säger nej nej det tänker jag då inte, får stå och trula med henne någon minut och hon tar sedan ett trevande steg framåt=massa beröm igen! När hon märker att jag reagerar så positivt tar hon ytterligare ett steg till och jag förtsätter att berömma, hon smyger fram till bron och kryper långsamt och försiktigt över. Har nog inte varit så stolt över henne! Hon gick först över bron! Min duktiga prinsessa!

Blev en massa mys efter det och hon njöt av all uppmärksamhet! Även en hel del morötter slank ner som beröm när hon varit så duktig!