Några veckor senare kom veterinären, på de veckorna hade vi bara gått, pysslar och betat med henne. Några dagar innan veterinären kom så hade hennes vänstra bakben svullnat upp rejält så jag började även misstänka en senskada. Hon ultraljudades och senskada var det inte, skönt! Däremot sa veterinären att hon var halt på båda bakbenen 1-2 grader, vilket är väldigt mycket. Oftast försöker man inte få en häst frisk som har över 0,5 graders hälta.. Detta gjorde även veterinären oss väl medvetna om, hon tyckte inte vi skulle behålla henne. Gunilla och jag kom däremot fram till att hon skulle få gå på bete hela sommaren och få en sista chans.
Hela sommaren så stod Leja på stall Compass/drevinge gård. Jag försökte att hälsa på så ofta som möjligt men det gick hela tiden i bakhuvudet att vi nog skulle behöva ta bort henne.. När sommaren var slut så lastade vi på henne på lastbilen och körde henne till hennes nya hem på Lennartsnäs säteri i Kungsängen där hon stormtrivdes. Men när vi kollade igenom henne så upptäckte vi en ballförskjutning på h.b. Hovis tillkallades för att få på henne skor. Framskorna gick bra men när han kom till bakbenen så kosparkade hon som en dåre! Så dom fick vi inte på.. En ny veterinär tillkallades för att kolla på henne, han var väldigt förvånad över att vi inte hade börjar skritta henne. Så dagen efter så fick jag äntligen rida på min Donna! Första gången på 4 månader som jag fick rida på henne! Igår fick vi äntligen på bakskor med plegg och en ny hovis! Idag eller imorgon kommer vi börja trava henne. En till sak som jag inte sagt, Gunilla har köpt en ny häst-Mackenzeie, vilket gör att Leja har blivit mitt ansvar och nästan min egen häst! Kul kul!
